ANDREAS NOBEL

DIMMER PÅ UPPLYSNINGEN

”In theory there is no difference between theory and practice.
In practice there is.”

– Yogi Berra

Andreas Nobel är inredningsarkitekt och arbetar som gestaltningslärare i design på institutionen för bildpedagogik på Konstfack i Stockholm. Genom sin gärning som skribent, redaktör och medgrundare till designgruppen Uglycute, har han fritt rört sig mellan teori och praktik. I den här boken, som också är hans doktorsavhandling, ifrågasätts den textualiserade teorins betydelse för praktisk kunskap i allmänhet och inom designområdet i synnerhet.

Andreas Nobel driver tesen att textbaserad teoretisering av ett ämne tenderar att leda till en försämrad förmåga att uppfatta och värdera sinnliga och formmässiga aspekter på det ämne som textualiseras. De akademiska institutioner som arbetar med textualiserad teoribildning har av gammal hävd tolkningsföreträde i utbildnings- och kunskapssammanhang vilket leder till att textteoretiska kunskapsformer värderas högre än kunskapsfält som utvecklar kunskap praktiskt genom sinnesbaserat arbete direkt i form. Avhandlingen pekar på hur detta maktförhållande mellan teoretisk och praktisk kunskap får allt större konsekvenser inom formgivningsfälten. Formaspekter på formgivning riskerar att paradoxalt nog osynliggöras till förmån för en teoretiserad tolkning av formgivning.

Forskning inom konstnärliga yrken och praktiker är någonting nytt. Introducerandet av dessa nya och väsensskilda kunskapsdiscipliner i den akademiska världen måste med nödvändighet förändra densamma. Ett vidgat kunskapsbegrepp i vilket inte bara text, utan även fenomen på färg-, form- eller rumsplanet erkänns som teori är en förutsättning för ett fruktbart möte mellan dessa två olika kunskapskulturer.

Syftet med avhandlingen är att genom kritisk analys av den textbaserade teoretiska  kunskapskulturens begränsningar lyfta fram problemen som kan uppstå då dessa tillämpas inom fälten för formgivning.